Fordon och deras ägare.

Bilar har känslor - that's it!
Det är ungefär som i disneyfilmen Cars.

Jag har ägt 3 bilar.
Först primeran, den var najs, hon förstod hur fort jag ville köra och hjälpte mig, med gasen och växlingen.
Sen kände hon att jag var frustrerad när jag praktiserade i Västerås och vi körde av vägen. Alltså hon förstod att jag inte mådde bra och behövde uppmärksamhet, lite omtanke.

Volvon. Jag gav henne nada zipp nothing i kärlek, vad fick jag tillbaka? Jo inte ett skit. En grinig jävla volvo som aldrig ville starta och fick mig å tro att det var jättestora fel när en som gav henne kärlek kunde knäppa med fingrarna så var allt lagat typ.

Hondan. Hon är precis som mig. U name it och jag kan göra en liknelse.
Hon har känt av mitt magont och att jag har varit orolig på sista tiden, då har hon också ont i magen ^^
(varvräknaren hoppar lite som den vill när jag ligger på högavarv med motorn...)
Stunder som jag är ute och kör henne och INTE är orolig/allt känns fine, då är hon också helt fläckfri och allt funkar som vanligt igen.

Ni som inte förstår en bilintresserads tankar - hur kan en bil vara värd så mycket omtanke och pengar?
Detta inlägg kanske får er att ändra inställning.

Jag tror stenhårt på citatet "en bil väljer sin ägare å inte tvärt om" Som har sagts i Herbie - fulltankad och Transformers tror jag...



Jag fick hem min leverans med exotiska frukter och bär igår.
Vid 20-tiden ringde svågern som plockade ihop grejerna, och sa att det jag verkligen ville ha, kunde de inte få fram pga nåt leveransskit i thailand. Tex smulbär och pineberries - de jag hade sett fram emot mest!!!!!
Ptja, fingerlime också men den visste jag att jag inte kunde få redan när jag gjorde beställningen.
SÅ jag bad svågern att plocka ihop lite grejer som vi redan hade hemma som såg och lät mysko ut, SOM GICK ATT ÄTA! Hahahaha....
Tre jättestora lådor blev det. Mumma! Hela kylskåpet är fullt med godsaker och alkohol till imorgon :P
Fast jag känner att några småsaker som kiwi och fikon missades, så jag ska försöka ta mig förbi jobbet och plocka ihop det själv idag.

Imorgon kommer bli awesome (=
Pusshejs.

potatis

Jag tror att jag drömde att jag var i potatislandet. Alltså en värld gjord av potatis. xD
Kanske för att en kvällschaufför hittade 2 potatisar i sitt släp igår och skämtade med mig om dem....

Jag ska titta förbi på grönsakshallen idag och kika hur det går med mina exotiska frukter ^^
Jag längtar sååå efter drakfrukten! Namnamnam =))))
Kanske skickar ned lite med pojkvännen till landet så de får knapra på något gott där i helgen!

Som varannan helg så blir jag ju ensam hemma, kommer dock ha en drös härliga tjejer här mestadels =)
Kommer bli awesome.
Synd att inte alla jag känner har hängt med på att jag flyttat till Sthlm :S
Det känns ju lite skumt att jag skulle ha en fest hemma hos mina föräldrar bara för att de flesta vännerna till mig bor där?
Whatever. Missförstånd is the shit.

Jag känner för att lägga upp ett mindre kaxigt klipp idag :P
Enda låten med denna grupp som jag ens har kunnat lyssna på.
Undra varför man kan texten ?


Pusshejs.

Löning.

Det känns lika bra att se lönespecerna varenda månad :P
Och sambon blir lika avundsjuk varje gång.
Dock så borde hans semesterlön vara högre än min ordinarie?
Äsch.

Jag har kommit på hur det ska funka med regelbundna mattider.
Iallafall veckorna som jag jobbar eftermiddag :P
Blir lättare med förmiddagsveckorna faktiskt.
Jag ska försöka hålla stenhårt på tre-timmarsregeln!
Fast tredje målet om dagen MÅSTE jag kunna skjuta en-två timmar på!
Och tisdagar är min salladsdag och lördagar fruktdag.
Det kanske får mig att komma ihåg å äta grönsaker och frukt varje dag....

Appropå det så är det dags å fara till jobbet nu.
Pusshejs.

Beroenden.

Är det inte ena så är det det andra.

Jag ska/har sluta/t med:
Energidryck
Godis
Skräpmat
Alkohol
Ska äta mer potatis
Ska träna mer regelbundet och äta mer frukt.

Sömnen är ju på g att bli bra igen. Så fort förkylningen är över så kommer träningen upp igen.

Anledningen till detta inlägg är att jag har typ fått magsår, igen. Fast jag överdriver, för apotekaren förklarade det som: obalans i tamfloran :P Det är inte lika farligt som magsår.
Men fy faaaaaaaaaan vad det gör ont!
Jag kunde knappt ligga ner när jag skulle sova igår natt.
Kunde bara ligga på ett sätt typ, så fort jag rörde mig så kved jag av ont.
Stackars Daniel som fick lyssna på mitt gnäll :(
Men han var supergullig och sa att han kunde skjutsa mig till akuten om jag kände för det.
Men jag har ju haft den här skiten tidigare och då gick det över, inte nu. Jävla muppskit.
Hoppas för guds skull att det funkar den här gången och det är SISTA gången jag har't!

Jag ringde chiefen på mitt bemmaningsföretag och bad om ett par nya byxor.
Självklart skulle jag få det, var bara att tralla in och hämta =)
Som avslut gav han mig en massa beröm.
"Du är duktig, vi är stolta över dig, annso!"
Verkligen awesome att få höra det!

Aja, ni behöver inte oroa er över mig. Jag klarar mig alltid. Har ju min räkmacka att falla tillbaka på =))
Pusshejs.

pre-work

Jag trodde grejen med mina sömnpiller var att jag inte skulle vakna flera gånger under natten?
Iofs så kanske det bara är blafs för det tar ju typ 2 veckor innan effekten märks..
Men alltså.
Jag vaknar 50 gånger varje natt, spärrar upp ögonen, inser att det inte är dags att gå upp, sluter ögonen och hoppas innerligt på att jag kan somna om.
Innan jag började med pillrena så små-vaknade jag under natten. Men det var lagom, typ kisade med ögonen och föll i sömn innan jag hann märka att jag vaknade till. Typ.

Jag hoppas att det är lugnt på jobbet idag så jag slipper stressa som ett as. Men vem vet? måndagar brukar ju vara strul-dagar...

Jag är typ bäst i världen (=
För att jag har lyckats få min sambo att äta krossade tomater i mat, han verkligen hatar tomater.
Nu blev det köttfärssås med krossade tomater, han brukar annars göra samma sak som korvstroganoff fast färs istället för korv.
Det hör ju inte alls till att han öste på med chili- och vitlökssås :P

Igår var det lite scary att åka bil med honom.
Dels så skulle han "hänga på" en polare till mig och det blev ca 190km/h på motorvägen.
Sen så sitter saker löst och inte som de ska så det låter och guppar och fan vet.
När vi kommer hem kikar vi på däcken och då syns corden, idiot... rätt åt honom att han skar sig på corden när han kände på däcket...
Nu är han och byter hjul.

Aja, det är dags att bege sig till jobbet nu.
Pusshejs.

Sängparadis

Sängparadis, eller kanske ett sängvaruhus. Det är precis vad vår lägenhet ser ut som just nu.

Jag känner mig extremt utanför när vi har min pojkväns barn här hemma.
Mitt enda ess, det enda ynkliga esset jag har är att kittla ungarna och kanske leka "berg". Jag kan inget annat.
Jag kan inte laga mat som de tycker om, handlar inte rätt grejer, de lyssnar inte ifall jag säger åt dem.
Jag säger en sak, de lyssnar inte. Två sekunder senare säger D exak samma sak, då jävla händer det grejer.
Man blir lite besviken, men kan jag verkligen kräva mer? Vad vill jag att de ska tycka och tänka om mig?
Är det konstigt om jag kanske bara känner för att träffa dem en gång i månaden?
Vill jag nånsin ha barn om de kanske blir likadana? -fast det borde vara annorlundare om det är mina egna barn...

Samma dag som jag började äta "sömnpillrena" (mwhaha...), så slutade jag med koffeinberikad läsk/energidrck.
HERREJÄVLAR vad jag känner mig utvilad när jag vaknar efter en natts sömn!
Och min mage börjar hänga med, det är väl inte helt OK med den än, men det kommer med träningen sen.

Är jag självisk?
Jag trodde att livet gick ut på att man ska ha det bra och trivas.
Tyvärr så trivs jag inte när jag mår dåligt, är det konstigt och själviskt?
Wow, då hänger jag inte med riktigt...

Det finns sååå mycket mer tankar om detta som snurrar i mitt huvud, allt hänger ihop på ett eller annat vis. Men det mesta är inte passande att skriva här.

Jag minns att jag skrev en helt vanlig blogg/dagbok på datorn, bara för mig, som låg på skrivbordet med namnet "Jag älskar dig!"
WOW, jag vill minnas att det var ett ex till mig typ år 2004/2005 som lade upp en textfil på min dator med samma namn, där hade han beskrivt att han älskar mig (=
Shit vad sött alltså...
Sen raderade jag innehållet och gjorde en dagbok av filen.
Undra vars den tog vägen... Är den kvar på min gamla dator eller kastade jag den?

Ja... Nej...


Det där var nog ett hejdå.
Pusshejs.

Sömnsvårigheter.

Jag har blivit väckt av vänner som smsar och ringer mitt i natten, och det har jag klagat på i lite över ett år nu.
Varför inte bara stänga av ljudet på mobilen?
Jo för jag har satt jobb före vänner och haft ljudet på för att mina arbetsgivare ska kunna informera mig om mina arbetstider...
Koffein, sötsaker, powernaps och i några fall träningspass har fått mig att vakna till och hålla ut en stund till, för att jag inte har fått sova ordentligt eller blivit väckt.
Jag är less på detta nu.
Jag inser att en jämn mängd av träning, matintag, helt enkelt lite struktur på livet - gör det lättare att sova/somna.
Men när det gäller mig så går allt hand i hand, som ett domino. Om en faktor fuckar så faller alla andra med. Och jag kan inte bara börja med en sak, utan jag måste börja med allt samtidigt. Och det är jobbigt.
Där skyller jag på mitt sämsta immunförsvar som fuckar min träning jämt å ständigt.
Det kommer, det kommer. Nångång.
Jag måste hitta MIN balans här.
Plus att skiftjobbet fuckar en hel del. Det är inte min grej att byta liv varje vecka.

Natten till idag fick mig att känna att något måste ändras. Jag kan inte vänta på att det ska bli dags att försöka igen med mina gamla rutiner.
Det absolut bästa vore väl att jag och min pojkvän flyttade till en större lägenhet/hus där TVn och datorn inte var inom 5 meter från sängen..... Vi har olika sömnbehov och olyckligtvis blir det jag som får ta smällen.
Därför har jag funderat på receptfria naturläkemedel som kan liknas sömnpiller.
Jag har kikat runt en del och många av dessa läkemedel är orofriande, lättar frustration och typ stressfriande.
Det fick mig att börja undre varför jag fortfarande har lite svårt att sova. Kan det vara stress och frustration?
Why not give it a try, liksom...

Fast då är ju frågan om jag har problem att somna eller att sova en hel natt i följd. Det är nog både och.

Jag tycker att det är jättepinsamt att gå till apoteket och fråga. Dels för att det är pinsamt.
Men också för att jag vill inte smitta andra med min fittförkylning.

Jag sjukanmälde mig för första gången på över 5 månader idag.
Med tanke på att mitt jobb är å manövrera ett fordon som väger 2-3 ton så kände jag att det skulle bli riskabelt om jag inte stannade hemma idag.
Se det som en rejäl bakfylla. Det kan funka att köra bil, men är inget man borde göra.
Pusshejs.

If you're 555 then I'm 666!

Vareviga gång man blir förkyld så tycker man att "detta är den värsta", eller liknande.
Typ: det här är jobbigare än innan, den här kommer aaaaaaaaaldrig att ta slut, jag har aaaaaaaaaldrig mått så HÄR dåligt vid en förkylning innan.
Right?
Visst håller ni med?
...Jag har dragit på mig en förkylning.
Jag kanske borde vara hemma imorgon för en gångs skull.
Vart skitsugen på att äta tacos ikväll, men vad är det för mening när jag inte känner nån smak? Bah ;(

Stämningen känns lite spooky på jobbet. En av arbetskaraterna går på morfin, varför han är på jobbet fattar jag inte. Men, ptja, när han går på morfin blir han lite (hur ska jag skriva detta så det inte låter fel?) känslig. Och jag känner mig obekväm med det.
(Det lät väl inte så farligt? haha....)

Skumma saker händer mig dag efter dag just nu.
Folk gör slut, gamla vänner hälsar på en, saker som aldrig annars händer, händer.

Fick höra att jag såg ut som en porrig skolfröken häromdagen på jobbet. Alltså hallå? Vad gick du i för skola där fröknarna gick runt i transportarbetskläder?
Vart var jag porrig nånstans när endast hud från hakan till pannan syntes?
Jag bar byxor som var pösiga, en tjocktröja som var pösig så man kan väl knappast antyda att jag var porrig för att man såg min kropp bra?
Vadå porrig skolfröken liksom?
Det måste vara mina glasögon....
Har hört innan att jag ser ut som en fröken i mina glasögon. Men en porrig?
Jag blev lite förvånad, men jag tar det som en komplimang.

Idag presterade jag super på jobbet.
Jag var verkligen på topp!
Allt gick smärtfritt och snabbt.
Som på räls.
När jag kom hem blev förkylningen värre.

Jag kämpar för att inte lägga mig ner och somna, för om jag somnar kommer jag vara vaken ikväll och inte få tillräckligt med sömn inatt.
Så om jag håller mig vaken kanske jag sover en lång sammansatt sömn.

Alltså vafan... Jag saknar min pojkvän. Det är inte ett dugg kul att vara hemma ensam.
Jag flyttade liksom in till honom för att vi skulle ses mer. Det gör vi säkert också.
Men?

Haha. Nu får det vara nog.
Jag tar upp småsaker som egentligen inte är någonting och gör det till stora grejer.
Ta inte åt er.
Pusshejs.


Wäääääääääääxpropp.

Som i tidigare inlägg, förklarade jag ju så fint att jag hade klegg i öronen.
Jag ringde strax efter att mottagningen hade öppnat och fick en tid kvart över 10. Great, då kunde jag ta min lunch samtidigt. Det var chill för arbetsgivaren också.
Fast han tyckte att jag skulle ta lastbilen dit, det var aaaaaasnajs =))) Liksom, inte ska man väl ta arbetsfordonet till privata grejer? Men han tänkte att jag kanske behövde fara snabbt å fixa nå på hemvägen eller så.
Great iallafall.
Parkerade lillbilen på plattformen, på hallunda och letade mig neråt. Jag minns fan aldrig vars nånting ligger i det där jävla centrumet xD
Kom rätt iallafall, fick betala före besöket 150pix. Visst det är inte SÅ farligt... Bara jag blev av med skiten liksom.
Jag visste inte vad det var för läkare, namnet eller nånting.
Han var rolig men det var sårt att förstå hans svenska...
Han tog mina uppgifter och utsaga, kikade i mina öron och ojade sig över att det var mycket jox i BÅDA öronen, så inte konstigt att jag inte hörde nåt. Jag skulle köpa hem revaxör, droppa i i tre dagar och boka en ny tid för ursköljning på fredag eller lördag.
IN MY ASS!
Ska jag betal ännu 150 spänn och gå och må skit i tre dagar till?
Vad fan tror han?
Jag vart så jävla arg så jag började grina, seriöst. Förklarade för honom att det gjorde ont och jag ville inte ha det så längre.
Han satte sig och förklarade VARFÖR det gjorde ont, och hur man skull efå bort det.
Frågade jag om en undervisning eller? Jag kom ju för fna dit för att få bort skiten.......
Han gav med sig och skulle försöka fixa en doktor som kunde hjälpa mig. Men jag skulle få vänta en stund.
Självklart sa jag, bara det blir gjort idag!
En halvtimme fick jag vänta, då kom en dam som pratade ren svenska *phew* och satte mig i ett rum å sa att hon skulle bara avsluta med en patient och skulle komma om ca en kvart.
Awesome.
Hon kikade i mina öron och började med det örat som jag hörde bra på.
Jag fick hålla i ett kar mot hakan och hon hade en jättespruta som sprutade in varmt vatten med ett ganska hårt tryck.
Efter typ varje gång å hon skulle fylla på sprutan så visade hon mig kärlet och sa: Se så mycket vax det var här!
Och igen, och igen och igen. När själva "proppen" kom ut så visade hon mig även den och sa: titta så stor den va!
Alltså ieeew :S
Och när hon gick på örat som jag var tondöv på, oroade hon sig över att det var så pass tjockt att jag kanske behövde komma tillbaka en annan dag, men hon försökte iallafall. Och herredjääääääävlar vad skönt det var när hon fick ut proppen!
Asså jag skämtar inte, det var så jäääääääävla skönt att höra mina egna rapar, höra när automatlådan växlar i lastbilen, herregud alltså.
Men, efter sköljningen fick jag gå tillbaka till doktorn innan så skulle han kika så att jag inte hade några inflammationer eller så, då sa han att det var lite jox kvar i örat som jag inte hade problem med innan, och det örat jag var tondöv på - var vaxfritt.
Slutade alltså med att jag fick nedsatt hörsel (enligt mig) på omvänt öra.
Nej, nu svamlar jag bara. Så farligt är det faktiskt inte.

Båda förklarade att man får vaxproppar om man har mycket vax, och det får man om man har små hörselgångar. Jag har pyttesmå bebis-öron och hörselgångar.
Vax i öronen beror INTE ett dugg på om man har det rent i öronen eller inte. Som jag trodde innan.

Sen hann jag med ett gympass @ heron city.
Kan man säga att man är kär i sig själv?
Haha, jag syftar på att jag gillar å se min baksida i spegeln. Främst för ryggen och vadernas skull @tatueringarna

Dags att göra sig iordning för sängen nu.
Pusshejs.

Öronbarn.

Det är sjukt synd om mig just nu.
Jag tror att jag har (är ganska säker på det), en vaxpropp i ena örat. Sicken tur jag har att det är vänstra örat.
Eller? Med tanke på att jag har piercat tragus i högerörat.... Äsch vem bryr sig....
Jag var ett så kallat öronbarn när jag var liten, hade jämt ont i öronen/öroninflammationer stup i ett.
Min mamma berättade att i början fick jag nån slags penicillin och det funkade super. När jag blev äldre och det inte var lika lätt att skriva ut så fick jag alvedon och det funkade också dunder.
Now what?
Dock så tror jag inte att det är en öroninflammation utan en vaxpropp, sjukt äckligt.
Men berätta gärna för mig hur man ska tvätta öronen när man får ont i dem bara av att ha lock för dem/ får ont när man får vatten i öronen typ när man duschar eller badar.

Testa att stopp in en bomullstuss långt in i ena örat, eller gå och håll för ett öra hela dagen, från sekunden du vaknar tillsatt du somnar. Tänk dig samidigt en huvudvärk eller kanske mensvärk som gör så nedrans ont att det inte hjälper om du ligger och tar det lugnt, det känns som att du skulle kunna äta dig själv inifrån och ut, eller gräva ned dig eller liknande.
Jag själv går runt och är en tickande bomb. Frustrationen ligger som ett moln i min kropp, jag känner att min hals förbereder sig för att skrika i 220db samt gråten sitter i ögonvrån. Inte långt borta.
Lägg till att jag INTE HÖR ETT SKVATT på ena örat, får upprepa "va" gång på gång, upprepa vad jag säger om inte skrika. Jag får vända huvudet till personen jag står och pratar med, som jag tycker är oförskämt för man ska se den man pratar med i ansiktet, inte axeln på människan.

Sa jag att det är synd om mig? ;)
Jag försöker så gott jag kan att hålla allt tillbaka, fejka smile och få allt att bli till skämt.

Jag känner mig så oförskämd och elak när ja inte hör vad folk säger, vem vet hur många som har ropat till mig och jag bara har gått därifrån? Eller när jag försöker vara med i en konversation fast hör bara hälften, hur många påståenden har vart vända mot mig fast jag inte förstått och ler/mm:ar bort det?

Fast det där med att frustrationen ligger som ett moln... Det kan ha å göra med 2 andra saker.
Igår började mitt senaste ex att smsa med mig på jobbet, inte bra.
Ännu sämre vart det när jag fick veta att han låtsades hitta mitt nummer på en lapp, men i själva verket kunde det i skallen och bara ville se om jag kom på vem han var... Arselhål... Sist jag hörde av honom så ville han inte veta av mig för fem öre. Arselhål.
Sen pratade jag med en spydig tant på kvällsmottagningen.
"Är du säker på att det är en vaxpropp?"
"Det är väl klart att det inte funkade, man kan inte skölja öronen med revaxör själv, hemma!"
VARFÖR STÅR DET INTE I BRUKSANVISNINGEN DÅ?

Jag har flyttat om lite i lägenheten eftersom jag är ensam och paranoid, sängen som jag sover i står framför tvn (där soffan stod förut),
när jag ligger och kollar på tv och kanske vänder så att jag ligger på örat jag hör med, då blir det alldeles tyst. Inte ett ljud.
Alltså är jag stendöv på ena örat?
Sen detta jävla tjutande! Om jag förösker fokusera på att höra med det andra örat så blir bara tjutandet högre i det döva örat! (tjutande typ som tinnitus)

Det blir till att ringa tidigt som fan till min mottagning imorn bitti på jobbet och hoppas på att de kan ta emot mig under dagen.
Jag vägrar sjukanmäla mig.
Helvetet lär fan bli värre isåfall, vem vet om några små demoner dyker upp och börjar prata med mig...

Som ni kanske förstår på texten så överdriver jag en del för skrivandets skull.
Men som jag har skrivit, jag är frustrerad och försöker skämta bort skiten.
Wish me luck.
Pusshejs.

Berusad.

Vad är grejen med att man ska fira något genom att dricka alkohol och bli full?
Vad är det för fel på att ha kul nykter?
Varför måste man bli så redlöst full innan man kan bli social?
Varför tror folk att man bara kan hitta någon partner när man är berusad?
Hur dåligt självförtroende har man egentligen om man bara kan prata med okända männikor när man är berusad?
Face it, du kommer aldrig lyckas i livet om du inte kan prata med en okänd människa. Du blir inte lyckligare över att vara redlöst full regelbundet. Dem du "hookar up" med när du är full är antagligen inget att ha.

Varför denna jävla hysteri med att dricka alkohol?
Hur mycket problem har man egentligen om man känner att man måste bli full -> slappna av -> släppa loss VARJE HELG!? Eller oftare än så?

Och hur svårt är det egentligen att säga nej?
Jag har inga problem med det, så förklara för mig. Hjälp mig att hjälpa andra som inte kan säga nej. Som inte kan stå emot grupptryck.

man måste ha dåligt självförtroende om man låter alkoholen ta över.
Har du aldrig suttit på toaletten, berusad (eller vartsomhelst btw), försökt fokusera på en punkt länge å länge, glömt bort vad du håller på med, det snurrar till i huvudet och man blir illamående.
VARFÖR fortsätter man dricka alkohol efter den här upplevelsen?
Vad är det som händer i kroppen som gör att man inte känner att man inte borde dricka mer alkohol?

Once in a while - känns lugnt. Nångång då och då accepterar jag.
Men varje helg? Två dagar i veckan? 7 dagar i streck en vecka om året?
Sanslöst alltså...

Verkar det som att jag ogillar alkoholmissbruk?
Det här är till er alla som tar alkoholen som ett gömställe.
Jag hoppas att folk kan öppna ögonen och se att alkoholmissbruk är allvarligt.

Hitta ett bättre gömställe för fan, jag har iallafall hittat mitt.
Pusshejs.


RSS 2.0