Ichtyostega

Det är sjukt synd om mig just nu.
Jag tror att jag har (är ganska säker på det), en vaxpropp i ena örat. Sicken tur jag har att det är vänstra örat.
Eller? Med tanke på att jag har piercat tragus i högerörat.... Äsch vem bryr sig....
Jag var ett så kallat öronbarn när jag var liten, hade jämt ont i öronen/öroninflammationer stup i ett.
Min mamma berättade att i början fick jag nån slags penicillin och det funkade super. När jag blev äldre och det inte var lika lätt att skriva ut så fick jag alvedon och det funkade också dunder.
Now what?
Dock så tror jag inte att det är en öroninflammation utan en vaxpropp, sjukt äckligt.
Men berätta gärna för mig hur man ska tvätta öronen när man får ont i dem bara av att ha lock för dem/ får ont när man får vatten i öronen typ när man duschar eller badar.

Testa att stopp in en bomullstuss långt in i ena örat, eller gå och håll för ett öra hela dagen, från sekunden du vaknar tillsatt du somnar. Tänk dig samidigt en huvudvärk eller kanske mensvärk som gör så nedrans ont att det inte hjälper om du ligger och tar det lugnt, det känns som att du skulle kunna äta dig själv inifrån och ut, eller gräva ned dig eller liknande.
Jag själv går runt och är en tickande bomb. Frustrationen ligger som ett moln i min kropp, jag känner att min hals förbereder sig för att skrika i 220db samt gråten sitter i ögonvrån. Inte långt borta.
Lägg till att jag INTE HÖR ETT SKVATT på ena örat, får upprepa "va" gång på gång, upprepa vad jag säger om inte skrika. Jag får vända huvudet till personen jag står och pratar med, som jag tycker är oförskämt för man ska se den man pratar med i ansiktet, inte axeln på människan.

Sa jag att det är synd om mig? ;)
Jag försöker så gott jag kan att hålla allt tillbaka, fejka smile och få allt att bli till skämt.

Jag känner mig så oförskämd och elak när ja inte hör vad folk säger, vem vet hur många som har ropat till mig och jag bara har gått därifrån? Eller när jag försöker vara med i en konversation fast hör bara hälften, hur många påståenden har vart vända mot mig fast jag inte förstått och ler/mm:ar bort det?

Fast det där med att frustrationen ligger som ett moln... Det kan ha å göra med 2 andra saker.
Igår började mitt senaste ex att smsa med mig på jobbet, inte bra.
Ännu sämre vart det när jag fick veta att han låtsades hitta mitt nummer på en lapp, men i själva verket kunde det i skallen och bara ville se om jag kom på vem han var... Arselhål... Sist jag hörde av honom så ville han inte veta av mig för fem öre. Arselhål.
Sen pratade jag med en spydig tant på kvällsmottagningen.
"Är du säker på att det är en vaxpropp?"
"Det är väl klart att det inte funkade, man kan inte skölja öronen med revaxör själv, hemma!"
VARFÖR STÅR DET INTE I BRUKSANVISNINGEN DÅ?

Jag har flyttat om lite i lägenheten eftersom jag är ensam och paranoid, sängen som jag sover i står framför tvn (där soffan stod förut),
när jag ligger och kollar på tv och kanske vänder så att jag ligger på örat jag hör med, då blir det alldeles tyst. Inte ett ljud.
Alltså är jag stendöv på ena örat?
Sen detta jävla tjutande! Om jag förösker fokusera på att höra med det andra örat så blir bara tjutandet högre i det döva örat! (tjutande typ som tinnitus)

Det blir till att ringa tidigt som fan till min mottagning imorn bitti på jobbet och hoppas på att de kan ta emot mig under dagen.
Jag vägrar sjukanmäla mig.
Helvetet lär fan bli värre isåfall, vem vet om några små demoner dyker upp och börjar prata med mig...

Som ni kanske förstår på texten så överdriver jag en del för skrivandets skull.
Men som jag har skrivit, jag är frustrerad och försöker skämta bort skiten.
Wish me luck.
Pusshejs.