freefaller - do this, do that
Jag kopierar ett av mina äldre inlägg rakt av. (Tror att jag skrev det för exakt ett år sedan...)
Jag är sjukt smart ibland.
Ibland får jag till det ruskigt bra ;D
Samma sak i detta inlägg, mina fingrar fryser så fuck stavfel.
Ogillar minnen idag. Igen. Återigen?
Bahh...
Varför kan ingenting någonsin vara lätt när det gäller mig?
Visst, räkmacka. Men när det går åt helvete så går det käpprätt ner i lavan.
Jag hatar att visa mig sårbar.
Jag vill vara en superhjälte. Även om jag klagar på att jag är den som får hjälpa folk.
Jag vill att någon ska se upp till mig. Ha mig som idol. Att jag ska få någon att tex sluta med droger.
Jag fick en killkompis att göra slut med en kontrollerande bitch? Räcker det?
Nej....
Minnen igen, fan. Jag skulle vilja skriva: Jag önskar att jag kunde gå tillbaka i tiden till "då".
Men jag vill inte. Nej, det vill jag verkligen inte! ALDRIG! Vill inte gå tillbaka i tiden för fem öre!
För att spekulera vidare på sånt...
En gång trodde jag att jag hade det bästa som fanns.
Helt plötsligt så hittade jag något bättre.
Vad händer om det jag har nu inte är det ultimata? Om det finns något ännu bättre?
Jag har ju chansat förut, vad är det egentligen som säger att jag inte kan chansa på att "det bättre" finns där ute nu?
Shit, vad djupt.
Och fan vad läskigt.
Jag syftade bara på pojkvänner, inget annat.
Nej, jag har bestämt mig för att det ultimata inte finns.
Jag ska leva i nuet och inget annat.
Jag skulle vilja säga att min pojkvän är perfekt. Men perfekt är synonym till ultimat, så det finns inte.
Ni vet... "du är det bästa som hänt mig", man har sagt det och hört det flera gånger. Första gången jag hör det i ett förhållande tänker jag: Right, så säger du bara för stunden.
Men jag har inte gjort annat än att "uppgradera mig" när det gäller pojkvänner, HAHA. Fan vad elakt sagt. Som att han är en sak, uppgradera till en bättre, dyrare sak.
Äsch...
Jag tänker inte säga att jag vägrar riskera det jag har nu. För det är elakt. Jag vill inte riskera det jag har.
Jag vill ha det som det är nu.
Jag vill inte chansa.
Jag vill inte veta ifall det finns någon som är bättre.
För det gör det inte. Jag tänker inte leta, för det är bra som det är.
Jag säger inte heller att jag "nöjer mig med vad jag har", det låter som att jag inte orkar, och "tar vad jag får".
Jag säger att jag har letat, och äntligen hittat vad jag vill ha =)
SÅ! Där fick jag till det!
Han är vad jag vill ha.
Han läser inte min blogg, och jag säger det ändå varje gång jag pratar med honom.
Men som avslut:
Jag älskar dig, Daniel Fors.
Jag är sjukt smart ibland.
Ibland får jag till det ruskigt bra ;D
Samma sak i detta inlägg, mina fingrar fryser så fuck stavfel.
Ogillar minnen idag. Igen. Återigen?
Bahh...
Varför kan ingenting någonsin vara lätt när det gäller mig?
Visst, räkmacka. Men när det går åt helvete så går det käpprätt ner i lavan.
Jag hatar att visa mig sårbar.
Jag vill vara en superhjälte. Även om jag klagar på att jag är den som får hjälpa folk.
Jag vill att någon ska se upp till mig. Ha mig som idol. Att jag ska få någon att tex sluta med droger.
Jag fick en killkompis att göra slut med en kontrollerande bitch? Räcker det?
Nej....
Minnen igen, fan. Jag skulle vilja skriva: Jag önskar att jag kunde gå tillbaka i tiden till "då".
Men jag vill inte. Nej, det vill jag verkligen inte! ALDRIG! Vill inte gå tillbaka i tiden för fem öre!
För att spekulera vidare på sånt...
En gång trodde jag att jag hade det bästa som fanns.
Helt plötsligt så hittade jag något bättre.
Vad händer om det jag har nu inte är det ultimata? Om det finns något ännu bättre?
Jag har ju chansat förut, vad är det egentligen som säger att jag inte kan chansa på att "det bättre" finns där ute nu?
Shit, vad djupt.
Och fan vad läskigt.
Jag syftade bara på pojkvänner, inget annat.
Nej, jag har bestämt mig för att det ultimata inte finns.
Jag ska leva i nuet och inget annat.
Jag skulle vilja säga att min pojkvän är perfekt. Men perfekt är synonym till ultimat, så det finns inte.
Ni vet... "du är det bästa som hänt mig", man har sagt det och hört det flera gånger. Första gången jag hör det i ett förhållande tänker jag: Right, så säger du bara för stunden.
Men jag har inte gjort annat än att "uppgradera mig" när det gäller pojkvänner, HAHA. Fan vad elakt sagt. Som att han är en sak, uppgradera till en bättre, dyrare sak.
Äsch...
Jag tänker inte säga att jag vägrar riskera det jag har nu. För det är elakt. Jag vill inte riskera det jag har.
Jag vill ha det som det är nu.
Jag vill inte chansa.
Jag vill inte veta ifall det finns någon som är bättre.
För det gör det inte. Jag tänker inte leta, för det är bra som det är.
Jag säger inte heller att jag "nöjer mig med vad jag har", det låter som att jag inte orkar, och "tar vad jag får".
Jag säger att jag har letat, och äntligen hittat vad jag vill ha =)
SÅ! Där fick jag till det!
Han är vad jag vill ha.
Han läser inte min blogg, och jag säger det ändå varje gång jag pratar med honom.
Men som avslut:
Jag älskar dig, Daniel Fors.
Kommentarer
Trackback
