Lekstuga

Jag som var så extremt glad, när jag kom in i arbetslivet bland pojkar, män, gubbar - för jag slapp ju mobbningen i skolan, bakomryggensnacket, falskheterna.
Men ack sån otur jag hade!
JAG HAR EN BITCH PÅ MITT JOBB, VAD SKA JAG GÖRA?
Jag tar inte åt mig, jag blir bara frustrerad.
Nu tänker jag inte ta nån jävla hänsyn längre, hon är inte värd min hjälp för fem öre.
En vuxen jävla kvinna, beter sig som på dagis, klarar varken av kritik eller tillrättavisande.
Jag har faktiskt övervägt att be om å få en förflyttning. Fast bara i tankarna än så länge.
Jag har stått ut i sex jävla månader, visst, jag har spelat falsk till 100% - men bara för jag trodde att det funkade.
Suck alltså.

Offtopic, jag cuttade av halva mitt finger häromdagen när jag skar potatis.
Nja, inte halva fingret, men en halv cm kött på långfingertoppen iallafall.
Jag kände direkt att jag skar mig, stod och kollade på såret.
Det såg bara ut att vara lite hud som hade lossnat, satt kvar i fingret på kanske 2mm.
*SWOSCH* och det ilröda (man kan väl inte säga blodröda blodet? :P) blodet forsade nerför fingret!
Jag - direkt upp med handen i luften med papper på. (shit, vilka reflexer *asg*)
Sen på med en tillfällig kompress och lite sårtejp.
När det hade fått sitta i ett dygn kanske och jag kikade på såret så märkte jag att om jag var klumpig (som jag faktiskt är!) så skulle jag lätt kunna riva upp hudslamsan och det skulle sääääkert forsa lika mycket blod då, så jag bestämde mig för att ha plåster på tills det är helt läkt.
Nu ser kanten av hudslamsan rätt död ut, men jag vågar inte chansa. Och jag vågar verkligen inte riva bort skiten :P Så jag får fortsätta gå med plåster i ett par dagar till -_-

Idag råkade jag hamna på ett Bodypump-pass på gymmet, FY FAAAAAAAAAAAAN alltså!!!
Jag blev så jävla slut!
När jag kommer hem och berättar för sambon får jag till svar: Ja då kanske du ska fortästta med sånna pass då!
Tack för den!
Fast jag ska försöka med ett pass och ett vanligt gympass i veckan. Ja bli så sjukt pushad av passen. Fast som den tidsoptimist jag är så pallar jag aldrig planera in ngt sånt.
Jag lär ju klaga som fan på träningsverken imorn ;)



Texten säger ju allt.
Pusshejs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0