Ichtyostega

Jag svär. Jag använder svordomar dels för att förstärka mina uttryck och känslor.
Äsch, jag vet inte vad jag babblar om ens...
Jag minns när jag började svära.
Jag hade lovat mig själv att aldrig börja med det, men en trotsig dag gick jag i skogen och viskade olika svordomar tyst för mig själv. (en period då jag hatade allt och alla...)
Men bög. Det är inte en svordom för mig. Det är inte ett fult ord.
Visst, har jag varit arg på en snubbe har jag kanske kallat honom för bögjävel.
Men då är det ju inte bara bög.
Jag har nog faktiskt lite bögfobi.
Bög kan ju associeras med fikus.
En dag satt jag och sa fikusfikusfikusfikusfikusFIKUS om och om igen när jag körde lastbil i Uppsala.
Samma känsla jag hade när jag upprepade ordet fikus, den var skum, jag liksom ville något som inte funkade.. Äsch...
Samma känsla fick jag igår, fast i mycket mindre dos. Och jag sa bög.
Ett enda ord, bög.

Det var ett skumt ögonblick het enkelt.

Nu ska jag handla lite käk.
Det blir nog en köttbit och potatisgratäng till min karl och laxåpotatisgratäng till mig.

Pusshejs.