Ichtyostega

Det kanske var någon som började fundera lite på det jag skrev häromdagen, dels att jag inte vill minnas att jag är ifrån uppsala, sen innan har jag mumlat om gamla minnen. Att jag vill glömma dem, bli en ny person.
Minnen förföljer ju en, man blir aldrig av med dem.
Visst att några minnen är bra, trevliga. Men de flesta för mig innebär att jag drömmer mig bort och funderar på hur det hade varit om man gjort annorlunda.
Och andra minnen får mig att vilja gå tillbaka i tiden och stanna där, och det ger mig trubbel.
Jag blir liksom frestad att släppa allt jag har nu och "spela vidare" på det jag hade då.
Det jag mest syftar på, som andra kan relatera till, är att man vill försöka igen med nåt gammalt ragg.
Och mitt problem är att jag "fastnar" i de tankarna, lyckas nästan övertala mig själv om att göra det.
När ja i själva verket har det grymt bra som det är i nuet.
Jag behöver inte alls gå tillbaka till minnen och gräva vidare...
Fast när jag inte är sysselsatt så blir det lätt att jag tänker, funderar och spånar på gamla minnen.
It sucks!

D smet från jobbet (han gick på jour) och for med mig och handlade lite julklappar och käk =)
Har precis käkat och ska sätta mig å slå in paketen nu. Har en känsla av att två rullar papper inte kommer räcka... :S Eftersom två av paketen är ca 120 cm långa >_< Sen är det 2 ganska stora lådor och 3 mjuka paket.

Ska bli spännande. HAHA.

Pusshejs.